Allt är relativt.

Jag sitter ibland och funderar på hur saker kan te sig väldigt olika vid olika tillfällen.
Ibland är någon typ av musik skön att lyssna på, den andra dagen inte. Visst, man säger att det beror på dagshumöret. Men något säger mig att det inte är så enkelt. Om det, för att köra på samma exempel, finns ett band som man aldrig tröttnar på, betyder det verkligen att just detta band är bra för en själv i alla lägen. Eller inte?

Eller om man den ena perioden lyssnar på ett band nästintill hela tiden, och perioden efter inte lyssnar alls, betyder det då att det bandet är bra den första perioden och sämre den andra?
Förstår ni lite hur jag funderar?

Ett annat exempel är den resa jag gjorde idag. Vi hade ett gig på Gula Villan i Haninge. Först och främst kan jag ju bara säga att ha en spelning på en regnig söndag höstetid i HANINGE (.....) inte är att rekommendera. Och vad menar jag med att skriva det i versaler?
Jo, för att den resan känns så himla lång och tråkig. Vi kan väl säga att resan enkel väg från Solna tog c.a. 40 minuter, men att det känns så mycket längre. Däremot att göra en 3 timmar lång bilresa till exempelvis Leksand (Där jag var med min vän Anders för någon månad sen) inte kändes alls lika lång.

Även här kan man ju peka på ett flertal olika aspekter, såsom att göra en semesterresa till en plats med sådan storslagen natur gör att själva resan blir roligare och man får lättare att se framåt med en positiv känsla. Men fortfarande, är det inte kul att få göra en spelning? Det enda är att du sätter dig på pendeln en stund och sedan går 10 minuter till. Hur kan det kännas så mycket värre? Kan man verkligen bara skylla på att det bara var en söndag? Dåligt väder? Höst? Åka pendeltåg? Eller rentutav att man inte vill spela sin egen musik just den dagen för man tyckte den var dålig då?

Allt är tydligen relativt. Människokroppen är en jävligt krånglig mekanism. Jag undrar om det är samma sak för andra djur. En hund som ena dagen tycker om sin matte, och den andra dagen bara vill bita matte i benet. Så vill vi ju inte att hunden ska vara, men kan vi verkligen styra hundens känslor?

"Vacker tass"