När Erik och jag åkte buss hem från skolan tidigare idag stod en mycket attraktiv tjej en bit bort i trängseln. Våra blickar möttes ett otal gånger. Jag borde ha gjort nåt åt det. När bussen sedan stannade vid stationen och massor av folk klev av gick vi längre bak i bussen för att göra plats. När vi gick förbi henne blev jag som paralyserad, men inne i huvudet skrek jag högt som fan. Man borde ha stannat, sagt nåt, gjort nåt, vadsomhelst. Jag borde verkligen ha GJORT nåt åt det, men istället gick man bara förbi. Ville slå mig själv i huvudet. Hårt. Resten av bussresan var bara jobbig, sökte blicken igen men förstod att det var försent. När hon sedan klev av kände jag mig rätt jävla korkad. Vackra kvinna, dyk upp igen!
Gravedigger
When you dig my grave
Could you make it shallow
So that I can feel the rain
haha, hört talas om friskt vågat...? ;) du skulle passat på, det händer aldrig mig det där!
SvaraRaderaTrevlig helg, puss
/vigg
Jag håller med föregående talare. Man vinner inte något om man inte chansar. Du skulle ha pekat på vem det var så kunde jag och Erik tillsammans ha hjälpt dig på traven :) //F
SvaraRadera