
När jag för ett år sedan satte mig vid trumpallen för Ohlson Har Semester Production hade jag aldrig riktigt satt mig in i punkvärlden. Ebba Grön känner ju alla till, så även jag. Utöver det hade man väl hört nåt från Imperiet och så Coca Carola från fotbollsmatcherna. Första gången Nisse visade mig OHSP-skivorna undrade jag mest varför jag stod där och lyssnade. Jag tog i vilket fall som helst emot skivorna och gick hem och lyssnade. Det tog faktiskt ganska lång innan jag på riktigt förstod musiken och budskapet, samtidigt som jag gillade det. Men när jag väl började gilla musiken, då gillade jag det verkligen. Andra band följde därefter. Första gången jag såg Varnagel spela var på min första OHSP-spelning i Jakobsberg 26 maj förra året. Då kunde jag tycka att de var duktiga och tekniska. Men det var skränigt och gick väldigt fort, och sången gnällde rätt högt. När jag sedan "ofrivilligt" fick lyssna på Varnagel under turnén i höstas växte det fram nåt, jag gillade verkligen det här bandet. Jag köpte senaste skivan "Vill ha mer" och kunde inte sluta lyssna. Jag kände mig som en liten barnunge när jag varje gång träffa varnaglarna var tvungen att säga "Jag gillar verkligen eran musik, jag tycker det är jättebra". Antagligen lät jag jättetöntig för dem, men det är saksamma. Dom är bra och när beskedet kom att de skulle sluta blev jag faktiskt deppig på riktigt. På våran release för två veckor sen bunkrade jag upp med två varnagel-skivor, en tröja, en singel och en patch.
Men det är ju faktiskt så, ju mer man lyssnar på nåt desto mer vänjer man sig och börjar gilla det, inom musiken talar vi ofta om "tränat öra".
Nu har "Vapenskrammel och revolution" funnits ute i drygt två veckor, även om det officiella skivsläppardatumet är den 2 april, nästa onsdag. Det känns riktigt kul nu, det enda som tar emot är att alla skivintäkter går till utgifter för skivtryck and so on.. Vi hoppas verkligen det finns lite punktryck i städerna vi nu skall besöka. Som jag redan tjatat om typ 4-5 gånger är första anhalten Oskarshamn imorgon, och sedan Kalmar på lördag. Jag har ingen aning om vad det är för ställen vi ska spela på, vart vi ska sova eller hur det ser ut i städerna. Det är nästan det som är det roligaste med det här, spontaniteten. Vad jag vet är att vi den här helgen åker i en gammal grå Volvo 740 utan bilradio. Det är punk!
Glöm inte den utlovade turné-dagboken.
Är det någon som är intresserad av att gå på Mats/Morgan band på söndag så säg till!
Ha en bra helg!
Imperiet är långt ifrån punk.
SvaraRadera